Värnamo Tempo och Linje

DET BLEV EN VINST I HELGEN!!!

Tempoloppet på lördagen kan vi bortse från….i alla fall ur mitt perspektiv! Det var ett 30 km långt, platt och blåsigt tempolopp i vilket vi var tre tjejer anmälda till. Jag blev 3:a… Det är ju alltid roligt att stå på pallen men med en sämre prestation och en punka in mot mål kände jag mig inte alls värd det! Men jag fick min revansch redan på gårdagens linjelopp 🙂

Ett 80 km linjelopp på en 10-km bana som var ganska kuperad med ett segt motlut (fortsättningsvis kommer det att benämnas som backe) ut från start. Jag var som vanligt inte alls med från start, det tar uppenbarligen ett litet tag för min kropp att vänja sig vid att det kommer göra ont och att det SKA vara jobbigt på tävling! Vi i Dam Elit startade dessutom tillsammans med herrjuniorerna och det blev ryckigt redan på en gång. Fyra st gick iväg nästan direkt och dom såg jag inte mer av förrän efter målgång senare, men två fick kämpa för att bli av med oss. Ut på det fjärde varvet försökte även dom sticka i backen efter varvning. Då såg jag min chans att bli av med några av damerna och satte iväg efter dom. Jag gillar att jaga när jag känner mig stark så det var peppande att trampa på för att försöka gå ikapp. Tyvärr misslyckades jag men när jag väl tittade över axeln strax innan krönet där det vände ner utför såg jag att jag och två andra tjejer hade fått en lucka ner till övriga klungan och då var det bara att börja köra järnet för att utöka vår lucka. Det gick!! Vi gick runt i lagtempo, jag, en tjej som heter Ida från Motala och Alice från Stockholm CK. Jag försökte köra så hårt det bara gick varje gång vi gick in i backen och även trampa på rejält utför för att försöka trötta ut dom andra. Det verkade fungera. Med 2,5 varv kvar till målgång fick Alice ge sig efter att både Ida och jag hade ryckt och tagit korta och hårda förningar. Då var vi bara två kvar.

Nästan direkt efter det fick jag och Ida vittring på de två juniorkillarna längre fram. De hade trott att det var lugnt och att de hade blivit av med oss…men icke! Jag gick på max i 2-3 km för att komma ikapp och vi lyckades precis innan varvning. Tyvärr var dom livrädda för att få tjejstryk så dom stack igen i backen ut på näst sista varvet och då var jag så trött efter att ha jagat ikapp så jag orkade inte gå med, vilket grämer mig lite. Det hade varit sååå roligt att vara med dom i en spurt 😛 hehe men dom höll oss på behörigt avstånd efter det. Jag kände dock i och med den ansträngningen att jag hade ett övertag på Motalatjejen, för hon var trött och drog inte mycket de sista två varven. Det här kanske skulle gå vägen!!

Med bara några kilometer kvar försökte jag vara taktisk och få henne att gå upp och dra men det blev bara korta förningar och tillslut sa hon att hon var helt stum i benen…”jaha och det ska jag lita på bara några kilometer innan spurt???” svarade jag. Yeah sure liksom…NOT! Men det var faktiskt sant att hon verkade trött och jag å andra sidan kände mig förvånansvärt pigg i kroppen så jag la mig framför henne, men sparade mig inför spurt.

Det är coolt när man har sånt självförtroende att man inte kan se någon annan utväg än att man kommer ta hem det. Att ha ett sådant mentalt övertag kan göra underverk! För min del är det känsla och dagsform som avgör när jag kan ta fram den känslan och på loppet igår tvekade jag inte en sekund när jag började dra igång spurten! Ida gav sjukt bra motstånd trots sina trötta ben, men mina var starkare igår och JAG VANN!!!!!!!!!! Sååå skönt! Nu är jag riktigt taggad inför nästa helg när det är en tredagars tävling i Svanesund som ingår i Swe-Cup. Där kommer konkurrensen vara hårdare men det känns otroligt bra att ställa sig på startlinjen med en färsk vinst i bagaget 🙂

Avslutningsvis måste jag även berätta om den konstiga och roliga duschincidenten som inträffade efter loppet. Det hade kommit regnskurar innan och under loppet så allt var blött och skitigt. Vi var kalla och längtade verkligen efter en varm dusch. Men när vi kom till skolan där vi skulle få låna omklädningsrummen visade det sig att låset var tidsinställt och dörren gick inte att öppna. Istället öppnade sig himlen i världens störtskur. Vi tog skydd under en trappa och ringde tävlingsledningen. Tyvärr kunde inte dom lösa det så alla började fundera på alternativa lösningar. En av herrjuniorerna (han som var rädd för tjejstryk…) tyckte att vi kunde ställa oss i regnet och ta en kalldusch. Eftersom det verkligen öste ner så hade det nog faktiskt funkat men det var inte direkt lockande. Vi kollade upp om det fanns någon simhall? Ja, men den var självklart stängd på söndagar. Vissa började byta om ändå, andra satte sig i bilarna och åkte hem blöta men jag och Lena (en ascool 65-årig damveteran från Hymer som jag skulle få åka med hem) som hade drygt två timmar hem och dessutom ville äta någonstans på vägen hade inte riktigt lust med det. Jag hade dock sett att det fanns ett gym i närheten så vi drog en chansning och åkte dit och vi måste haft enorm tur! När vi kom dit var det precis en kille som gick in före mig, jag följde efter och började leta efter en reception men insåg ganska snart att det var ett obemannat gym. Jag hittade omklädningsrum och skulle gå och meddela Lena vi nog skulle kunna låna duscharna om vi var beredda att vara lite ”wild and crazy” och inte fråga någon om lov innan. Då var dörren låst! Det var tydligen ett sånt gym där man öppnade dörren själv med sitt kort, sin tag eller med kod. Om vi inte hade kommit precis samtidigt som den där killen hade vi alltså inte kommit in! Hur mycket tur får man ha?? Jag brukar inte vara den som gör saker man inte får och lite moraliskt fel kändes det när vi tog beslutet men vi enades om att nöden har ju faktiskt ingen lag så jag väntade innanför dörrarna och släppte in Lena med alla duschgrejer efter att hon hade parkerat. Också fick vi ÄNTLIGEN duscha! Det var sjukt värt och lite äventyrligt avslut på Värnamo-helgen 😛

Jag har tyvärr inga bilder från tävlingen eftersom det inte var så mycket publik och vi inte hann åka till bilarna för att hämta telefonerna mellan målgång och prisutdelning men jag hoppas att det kan ha varit intressant läsning ändå 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s